”Herren sade till Mose: ’Bryt upp och drag härifrån, du själv och folket som du har fört upp ur Egypten, till det land som jag med ed lovade åt Abraham, Isak och Isak, då jag sade: Åt din avkomma skall jag ge det. Jag skall sända en ängel framför dig och driva bort kananeerna, amoreerna, hetiterna, perisseerna, hiveerna och jebusiterna och föra dig till ett land som flödar av mjölk och honung. Jag skall inte själv gå upp med dig. Eftersom du är ett hårdnackat folk kunde jag då förgöra dig under vägen.’ När folket hörde detta stränga tal blev de sorgsna och ingen tog på sig sina smycken. Och Herren sade till Mose: ’Säg till Israels folk: Ni är ett hårdnackat folk. Om jag bara för ett ögonblick gick med dig skulle jag förgöra dig. Men lägg nu av dig dina smycken så skall jag besluta vad jag skall göra med dig.’ Folket tog då av sig smyckena och var utan dem alltifrån vistelsen vid berget Horeb. Mose tog tältet och slog upp det utanför lägret, långt från lägret. Han kallade det uppenbarelsetältet. Var och en som ville rådfråga Herren måste gå ut till uppenbarelsetältet utanför lägret.” Kapitel 33:1-7. |