Verket var fritt från dessa ytterligheter som alltid uppenbaras när det är fråga om mänsklig upphetsning utan Guds Andes och Ordets behärskande påverkan. Till sin karaktär liknade det dessa tider av förödmjukelse och återvändelse till Herren som i det gamla Israel följde på budskap med tillrättavisning från Hans tjänare. Det bar de kännetecken som utmärker Guds verk i alla tider. Det handlade inte mycket om extatisk glädje, utan i stället om djup hjärterannsakan, bekännelse av synd och övergivande av världen. Den börda som kvalfyllda människor då kände var att förbereda sig för att möta Herren. Det var fråga om uthållig bön och oförbehållsam överlåtelse åt Gud." (SR, s 370).