Vissa, som är lagda åt gyckel och fällandet av lättsinniga och tramsiga anmärkningar, kan ändå ställa sig i den heliga talarstolen med lämplig värdighet. De kan genast övergå till, att tänka på allvarliga ämnen, och för åhörarna framställa de viktigaste, mest prövande sanningar, som någonsin har anförtrotts åt dödliga; men måhända deras arbetskamrater, som de har påverkat, och som har anslutit sig till dem i deras obetänksamma skämtande, inte förmår, att lika snabbt ändra sina tankars ström. De känner sig fördömda, deras sinnen är förvirrade; därför mäktar de inte med, att fundera på det himmelska, och förkunna Kristus och Honom korsfäst. |