I det Jesus reste sig upp och fäste sina ögon på de illvilliga fariséerna sade han: "Den av eder som är utan synd, han kaste första stenen på henne. Sedan böjde han sig åter ned och skrev på jorden." V. 7, 8. Han hade inte åsidosatt Mose lag, ej heller hade han gjort något intrång på Roms auktoritet. Hans anklagare var besegrade. Nu, när de blivit avklädda sin föregivna helighet, stod de där, skyldiga och fördömda i den fullkomliga renhetens närvaro. Av rädsla för att deras livs hemliga överträdelser skulle komma i dagen inför folkskaran, smög de sig iväg med nedböjda huvuden och nedslagna ögon, och lämnade sitt offer tillsammans med den medlidsamma Frälsaren.