Simons ögon öppnades för hans försummelse och otro. Han blev berörd av Jesu vänlighet, att inte öppet tillrättavisa honom inför alla gäster. Han insåg, att Jesus inte ville visa hans skuld och brist på tacksamhet för andra, utan önskade att övertyga hans sinne genom en sann redogörelse för hans sak och att underkuva hans hjärta genom medlidsam vänlighet. Hårt fördömande skulle ha stängt Simons hjärta mot omvändelsen; men tålmodig förmaning övertygade honom om hans misstag och vann hans hjärta. Han såg omfattningen av den skuld, som han var skyldig sin Herre och blev en ödmjuk, självuppoffrande man.