Talaren uppmärksammade uttrycket: ”Eftersom vi tror att Jesus har dött och uppstått” - såsom Kristus uppstod från de döda - ”så tror vi också att Gud skall föra fram dem som insomnat i Jesus tillsammans med honom”, och han illustrerade detta med Marias erfarenhet vid graven. Bittert besviken över, att inte finna sin Herre, {står det, att:} ’Maria stod utanför graven och grät. Och medan hon grät lutade hon sig in i graven. Hon fick då se två änglar i vita kläder sitta där Jesu kropp hade legat, den ene vid huvudets plats, den andre vid fötternas. Och de sade till henne: ’Kvinna, varför gråter du?’ Hon (478) svarade: ’De har tagit bort min Herre, och jag vet inte var de har lagt honom.’’ I sitt hjärta ropade hon på sin Frälsare, och i det ögonblicket stod Han vid hennes sida, fastän hon inte kände igen Honom. ’Jesus sade till henne: ’Kvinna, varför gråter du? Vem söker du?’ Hon trodde att det var trädgårdsmästaren och sade till honom: ’Herre, om det är du som har fört bort honom, så säg mig var du har lagt honom, så att jag kan hämta honom.’