Även om vi uppmanas att inte överge vår församlingsgemenskap, skall dessa sammankomster inte enbart vara till för vårt eget uppfriskande. Vi borde inspireras med större nit att delge andra den tröst vi har mottagit. Det är vår plikt att vara mycket angelägna om att förhärliga Gud och inte komma med något negativt vittnesmål ens genom att se nedslagna eller sorgsna ut eller genom dåligt valda ord, som om det som Gud väntar av oss vore en begränsning av vår frihet. Även i denna värld av sorg och besvikelse och synd vill Herren att vi skall vara hoppfulla och starka i Hans kraft. Med hela vår varelse har vi förmånen att frambära ett starkt vittnesmål i alla avseenden. I ansiktsuttryck, i beteende, i ord skall vi vittna om att tjänsten för Gud är god. Därigenom förkunnar vi att: ”Herrens lag är utan brist och vederkvicker själen.” (Ps. 19:8.)