Morgonen har grytt över Galileiska sjön. Jesus och hans lärjungar har landstigit efter en stormig natt på sjön och nu, när den uppgående solens strålar smeker sjö och land, känns det som en fridens välsignelse. Men när de stiger i land, möts de aven syn mera fruktansvärd än det stormupprörda havet. Ut från något gömställe bland gravarna rusar två besatta män emot dem, som vore de färdiga att riva dem i stycken. Från deras lemmar hänger kedjorna som de slitit sönder vid sin flykt ur fängelset. Deras kroppar är sönderrivna och blodiga, deras ögon stirrar nt genom deras långa, toviga Mr. Själva deras likhet med människor rycks ha blivit utplånad. De ser mer ut som vilddjur än människor.