Gud som sett ned genom tiderna, har sett den nödens tid som hans folk skulle gå in i, när jordens makter samlar sig mot dem. På samma sätt som fångar i landsflykt fruktar de döden genom hunger eller våld. Men den Helige i himlen, som delade Röda Havet för israeliterna, skall uppenbara sin stora makt och göra slut på fångenskapen. ”De skall vara mina, säger HERREN Sebaot, min egendom på den dag då jag utför mitt verk. Jag skall visa medömkan med dem så som en man visar medömkan med sin son som tjänar honom.” (Mal 3:17). Om Kristi trofasta vittnens blod skulle utgjutas vid denna tidpunkt, skulle det inte som martyrernas blod bli en säd som gav en rik skördåt Gud. Deras trohet skulle inte bli ett vittnesbörd för att överbevisa andra om sanningen. Människors okänsligahjärtan har då trängt tillbaka barmhärtighetens vågor, så att de inte mer kommer igen. Om de rättfärdiga nuskulle överlämnas åt sina fiender skulle mörkrets furste triumfera. Psalmisten säger: ”Ty han håller mig gömd i sin hydda på olyckans dag. Han beskyddar mig i sin boning”. (Ps 27:5). Kristus har sagt: ”Kom mitt folk och gå in i dina kamrar, stäng igen dörrarna efter dig. Göm dig ett litet ögonblick, till dess vreden har gått förbi. Ty se, HERREN kommer ut ur sin boning för att straffa jordens invånare för deras missgärning.” (Jes 26:20, 21).Befrielsen kommer att bli härlig för dem som tåligt har väntat på hans ankomst och vilkas namn är skrivna i livets bok.