Arbete en Välsignelse
Herren visste, att Adam inte skulle bli lycklig utan arbete; därför gav Han honom den trevliga sysslan, att sköta om trädgården. Och då han tog hand om de sköna och brukbara tingen omkring sig, skådade han Guds godhet och härlighet i Hans skapade verk. Guds verk i Eden gav Adam anledning till eftertanke, eftersom Eden var Himmelen i miniatyr. Gud formade inte människan bara för betraktelse av Hans fantastiska verk; alltså gav Han henne händer att arbeta med, liksom ett sinne och hjärta för begrundan. Om människans lycka hade bestått i lättja, skulle Skaparen inte ha gett Adam hans tilldelade uppgifter. Det var meningen, att människan skulle finna sin lycka i arbete, liksom i djupgående begrundan. Adam tog till sig den storslagna tanken, att han hade skapats till Guds bild, för att vara lik Honom i rättfärdighet och helgelse. Hans sinne kunde ständigt växa till i andlig odling, insikt, förfining och ädel upphöjelse; för Gud var hans lärare, och änglar var hans följeslagare.