Då Jesus erhöll meddelandet, sade Han: ”’Denna sjukdom skall inte sluta med döden. Den är till Guds ära, så att Guds Son blir förhärligad genom den.”’ {Vers 4.} Han stannade följaktligen, där Han var i två dagar. Efter att budbäraren hade skickats, blev Lasarus snabbt värre. Systrarna räknade dagarna och timmarna, som måste gå mellan sändningen av budskapet och Jesu ankomst till deras hjälp. Då tiden närmade sig, då de kunde vänta Honom, såg de oroligt på de resenärer, som dök upp på avstånd, i hopp om, att upptäcka Jesu gestalt. Alla deras ansträngningar om broderns återställelse var förgäves, och de kände, att han måste dö, om inte Gud skulle ingripa, för att rädda honom. Deras ständiga bön var: ”Åh! att Jesus skulle komma! Han kunde rädda vår älskade bror!”