Apostlarna tvekade inte längre; de kunde inte stå emot Gud. Petrus och Jakob, som för närvarande var de enda apostlarna i Jerusalem, räckte den tidigare våldsamme förföljaren av deras tro gemenskapens högra hand, och han blev nu lika älskad och aktad, som han tidigare hade varit fruktad och blivit skydd. Här möttes den nya trons två stora personligheter – Petrus, en av Kristi utvalda följeslagare, medan Han var på jorden, och Paulus, en farisé, som efter Jesu himmelsfärd hade mött Honom ansikte mot ansikte, och hade talat med Honom, samt även hade sett Honom i en syn, och lärt känna arten av Hans arbete i himmelen.