Natten före tidpunkten för hans avrättning sov Petrus som vanligt, bunden med kedjor mellan de två soldaterna. Eftersom Herodes mindes Petrus’ och Johannes’ flykt från fängelset, där de satt på grund av sin tro, vidtog han dubbla åtgärder den här gången. För att se till, att de vakthavande soldaterna var uppmärksamma, fick de ansvara för fångens säkerhet. Han blev bunden som föreskrivet i en cell av massiva stenblock, och dörrarna var låsta och spärrade. Sexton man hade beordrats, att vaka över denna enda cell, och att avlösa varandra vid regelmässiga mellanrum. Fyra vaktade åt gången. Men låsen och spärrarna, samt den romerska vakten, som verkningsfullt avskar fången från varje möjlighet till mänsklig hjälp, skulle bara garantera Guds fullkomliga seger i och med Petrus’ befrielse ur fängelset. Herodes lyfte upp sin hand mot den Allsmäktige, och han blev fullständigt förödmjukad och övervunnen vid sitt attentatsförsök på Guds tjänares liv.