Satan och hans änglar gjorde judarna blinda, förmörkade deras förstånd och hetsade upp folkets ledare och härskare till att ta Frälsarens liv. Andra sändes ut för att hämta Jesus, men när de kom fram till den plats där han uppehöll sig, blev de slagna av förundran. De såg honom vara full av medlidande och sympati då han bevittnade mänskligt elände. De hörde honom med kärlek och ömhet tala uppmuntrande ord till de svaga och lidande. De hörde honom också, med en auktoritär röst, tillrättavisa Satan och befalla honom att släppa hans fångar fria. De lyssnade fängslat till de vishetens ord som han talade, och kunde inte förmå sig att gripa honom. De återvände till prästerna och ledarna utan Jesus. När dessa frågade: ”Varför har ni inte fört hit honom?” berättade de om de underverk de hade sett, de heliga visdomsorden, kärleken och kunskapen de hört och sade som avslutning: ”Aldrig har någon människa talat som han” (Joh. 7:45, 46).