Det var omöjligt, att plågorna kunde falla så länge Jesus tjänstgjorde i helgedomen, men när hans verk avslutades där, och hans medlartjänst upphörde, fanns det ingenting som höll tillbaka Guds vrede längre. Då bröt den ut över de oskyddade, skyldiga syndarna, som hade nonchalerat frälsningen och hatat tillrättavisning. Under denna fruktansvärda tid, sedan Jesu medlartjänst upphört, levde de heliga inför Gud utan någon förebedjare. Varje människas öde var då avgjort, varje ädelsten var räknad. Jesus stannade till ett ögonblick i den yttre avdelningen av den himmelska helgedomen, och de synder som blivit bekända medan han ännu var kvar i det allra heligaste placerades nu på Satan, som är syndens upphovsman, och han måste lida straffet för dessa synder.