Från vår stuga blickade jag ut över en skog av unga barrträd, så friska och doftande, att luften var parfymerad av deras kryddrika doft. Under gångna år gjorde min man och jag denna skog till vår helgedom. Ibland dessa berg böjde vi ofta knä tillsammans i andakt och bön. Överallt omkring mig fanns det platser, som således hade blivit helgade; och medan jag tittade på dem, drog jag till minnes många tillfällen, då vi där erhöll direkta och anmärkningsvärda svar på våra böner. . . . .