Tron är mer, än bara prat Den tro, som leder till frälsning, är ingen tillfällig, lättvindig tro – den är inte bara intellektets blotta medhåll, utan en tro med rötterna i hjärtat, vilken omfattar och omfamnar Kristus som en personlig Frälsare, i förivissningen om att Han till det yttersta förmår att frälsa alla, som träder fram inför Gud med Hans hjälp. Att tro att Han skall frälsa andra, men inte en själv, är ingen äkta tro; men när själen griper tag i Kristus som det enda hoppet om frälsning, då visar man verklig tro. Denna tro kommer ägaren att ägna Kristus alla känslor; personens förstånd står under den Helige Andes kontroll, och hans sinnelag formas till likhet med Guds. Vederbörandes tro är inte en död tro, utan en tro som verkar genom kärlek, och kommer honom eller henne att beskåda Kristi skönhet, och att anpassas till den gudomliga karaktären.... |