Han trodde på den ende Guden, himmelens och jordens Skapare. Han gav Honom ära, erkände Hans myndighet, och sökte Hans råd i alla sitt livs angelägenheter. Han utförde trofast plikterna i hemmet, liksom i arbetet, och hade rest Guds altare i familjen. Han tordes inte genomföra sina egna planer, eller bära sitt tunga ansvars börda, utan Guds hjälp; därför bad han högst enträget om Hans bistånd. Tro markerade alla hans gärningar, och Gud betraktade dem som rena i hans handlingar, och hans givmildhet. Alltså stod Gud honom nära i ord och genom Sin Ande. |