Många tillkännagav sig stå under Apollos’ ledning, medan andra föredrog Paulus’ arbete. Satan trängde sig emellan, för att utnyttja dessa inbillade skillnader i korintierförsamlingen. Detta gjorde han, för att fresta dem till, att hålla dessa kristna förkunnare i motsatsförhållande till varandra. Några hävdade, att Apollos var deras ledare, andra Paulus, och åter andra Petrus. Därigenom mötte Paulus, i sina ansträngningar, för att befästa kristendomen, strider och prövningar i församlingen, så väl som utanför den.