Den döende Jakobs ord fyllde dem med hopp: ”Spiran skall inte vika från Juda, inte härskarstaven från hans fötter, förrän han som den tillhör kommer och folken blir honom lydiga” (Första Moseboken 49:10). Israels avtagande makt vittnade om, att Messias’ ankomst var för handen. Daniels profetia skildrade Hans härliga regering över ett rike, som skulle omfatta alla jordens välden. ”{M}en själv{t} skall det bestå för evigt” (Danielsboken 2:44), säger profeten. Medan endast få förstod innebörden av Kristi uppdrag, rådde en allmän väntan på en mäktig furste, som skulle upprätta sitt rike i Israel och som skulle uppträda som förlossare för folken.