Frälsaren kände de mäns karaktärer, som Han valt ut. All deras svaghet och alla deras misstag låg blottade för Honom. Han kände de prövningar, som de måste genomgå och det ansvar, som skulle vila på dem; därför ömmade Hans hjärta för dessa utvalda. Ensam på berget nära Gennesarets Sjö tillbringade Han hela natten i bön för dem, medan de sov vid bergets fot. Vid solens första strålar kallade Han dem ånyo samman. Han hade något av största vikt att meddela dem.