Likväl var inte alla medlemmar av rådet eniga. Stora Rådet var vid denna tid en laglig institution. Det fick existera endast tack vare romarnas tolerans. Några av dess medlemmar ifrågasatte klokheten i, att bringa Jesus om livet. De var rädda för, att detta skulle föranleda uppror ibland folket, vilket skulle ha till följd, att romarna toge ifrån prästerna ytterligare förmåner och berövade dem den makt de ännu utövade. Sadducéerna, som delade fariséernas hat mot Jesus, var böjda att gå försiktigt till väga, eftersom de var rädda för, att romarna i annat fall skulle beröva dem deras höga ställning.