Laodiceabudskapet
Det sannfärdiga vittnet säger om en kall, livlös kristen församling: "Jag känner dina gärningar. Du är varken kall eller varm. Jag skulle önska att du vore antingen kall eller varm. Men efter som du är ljum och varken varm eller kall, skall jag spy ut dig ur din mun." (Upp. 3:15 - 16). Lägg märke till fortsättningen: "Du säger: Jag är rik, jag har vunnit rikedom och behöver ingenting, och du vet inte att just du är eländig, beklagansvärd, fattig, blind och naken. " (vers 17). Här framställs ett folk som är stolt över sin andliga kunskap och sina privilegier. Men de har inte varit tacksamma för de oförtjänta välsignelser som Gud har gett dem. De har varit fulla av upprorsanda och otacksamhet, och de har glömt Gud. Ändå har han hela tiden behandlat dem som en kärleksfull och förlåtande far behandlar sin otacksamme och självsvåldige son. De har stått emot hans nåd, de har missbrukat de privilegier som han har gett dem, de har sagt nej till de möjligheter som han öppnat för dem, och de har nöjt sig med att sjunka ned i lättjefull självbelåtenhet, skamlig otacksamhet, tomt formväsen och hycklande falskhet. Med fariseisk stolthet har de skrutit, tills det sägs om dem: Du säger, att du är rik och har överflöd och inte saknar någonting.