Herren befallde det gamla Israel att inte beblanda sig med de avgudadyrkande nationerna runt omkring dem: "Du skall icke befrynda dig med dem; dina döttrar skall du icke giva till deras söner, och deras döttrar skall du icke taga till hustrur åt dina söner." Den gudomliga Visdomen som förutsåg följderna av sådana förbud förklarar: "Ty de skola då förleda dina söner att vika av ifrån mig och tjäna andra gudar, och Herrens vrede skal1 då upptändas mot eder, och han skall med hast förgöra dig. ... Ty du är ett folk som är helgat åt Herren, din Gud; dig har Herren, din Gud, utvalt till att vara hans egendomsfolk framför alla andra folk på jorden. . . . Så skall du nu veta att Herren, din Gud, är den rätte Guden, den trofaste Guden, som håller förbund och bevarar nåd intill tusende led, när man älskar honom och håller hans bud, men som utan förskoning vedergäller och förgör dem som hata honom. Han dröjer icke, när det gäller dem som hata honom; utan förskoning vedergäller han dem." (5 Mos. 7: 3, 4, 6, 9, 10.)