Trots alla bevis på att Jesus verkligen var Messias, hade denne sökare beslutat sig för att tro på Jesus, endast om hans egen begäran blev uppfylld. Frälsaren ställde denna tvivlande tro som en kontrast till den enfaldiga tron hos samariterna, som trodde utan att be om några tecken eller under. Hans ord, som alltid vittnade om hans gudom, hade en övertygande kraft som vann insteg i deras sinnen. Jesus sörjde över att hans eget folk, som anförtrotts de Heliga Skrifterna, inte skulle kunna höra Guds röst tala till dem genom hans Son.