Jag såg, Syster A, att du bör akta dig för att öppna en dörr för frestelser för din man, som du inte kan (326) stänga när du vill. Det är lättare för dig att inbjuda fienden i ditt hjärta, än att sända bort honom när han tagit marken i besittning. Din stolthet såras lätt och du behöver komma närmare Gud och med allvar söka nåd, gudomlig nåd, till att uthärda hårdhet som en god Jesu Kristi soldat. Gud kommer att vara din Hjälpare om du väljer Honom till din styrka. Ni bör båda uppmuntra större helgelse till Gud. Det enda sättet att vaka ödmjukt är att vaka under bön. Tro inte ett ögonblick att ni kan sitta ned och ha det trevligt och granska ert eget nöje och egen lämplighet. Kristi liv är vårt föredöme. Han var en sorgens man och kände väl till smärta. Han blev sårad, Han blev krossad. Ni är alltför väl tillfredsställda med er situation. Ni behöver ständigt vara vaksamma, för att inte Satan skall snärja er genom sin list, fördärva era sinnen och leda er in i självmotsägelser och stort mörker. Din vaksamhet bör utmärkas av ett ödmjukt beroende av Gud. Den skulle inte yttra sig i en stolt anda som litar på sig själv, utan i en djup insikt om er egen svaghet och i barnslig tillit till Guds löften.