Kristus gick in i de himmelska salarna med sin förhärligade mänskliga natur. Till dem som tar emot honom ger han kraft att bli Guds barn, så att Gud till sist kan ta emot dem som sina, för att de skall leva tillsammans med honom genom evigheten. Om de är trogna mot Gud skall de till sist "se hans ansikte, och hans namn skall stå skrivet på deras pannor". Upp 22:4. Och vad kommer att bli den stora glädjen i himlen om inte att se Gud? Vilken större lycka kan en syndare, som är frälst genom Kristi nåd, uppleva än att få se Guds ansikte och få lära känna honom som sin Far?