Det är inte endast i början av det kristna livet som man måste förneka sig själv. Vid varje nytt steg framåt på vägen mot himmelen måste självförnekelsen förnyas. Alla vitra goda gärningar är beroende av en kraft utom oss själva. Därför behöver vi ständigt sträcka oss mot Gud och allvarligt bekänna vår synd och ödmjuka vår själ inför honom. Faror omger oss, och vi är i säkerhet, endast när vi känner vår svaghet och med trons hand klänger oss fast vid vår mäktiga räddare.