”När pingstdagen hade kommit var de alla samlade. Då kom plötsligt från himlen ett dån, som när en våldsam storm drar fram, och fyllde hela huset där de satt. Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem. Och de uppfylldes alla av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala.” {Kapitel 2:1-4.} Den Helige Ande visade sig i form av kluvna tungor av eld, som vilade över de församlade. Det här var en bild på den gåva, som skänktes dem, att med lätthet tala flera olika språk, som de tidigare inte hade känt till. Och utseendet av eld tillkännagav den brinnande iver, som de skulle arbeta med, och den kraft, som skulle åtfölja deras ord.