Stefanus var synnerligen aktiv inom Guds sak, och bekände frimodigt sin tro. ”Då uppträdde några från den synagoga som kallades ”De frivgivnas”, folk från Cyrene och Alexandria, Cilicien och Asien och började diskutera med Stefanus. Men de kunde inte stå emot den vishet och den Ande som här talade.” {Verserna 9-10.} Dessa studerande från de stora rabbinernas skola var säkra på, att de i en offentlig diskussion fullständigt skulle segra över Stefanus, på grund av hans förmodade ovetande. Men han talade inte endast med den Helige Andes kraft, utan det var tydligt för hela den stora församlingen, att han också studerade profetierna, och var kunnig i lagen. Han försvarade skickligt de sanningar, som han hävdade, och besegrade sina motståndare fullständigt.