När Esau, matt och trött, en dag kom hem från jakten samt bad om, att få smaka den rätt, som Jakob höll på att laga till, tog den senare – som ständigt hade sitt mål i sikte – det fördelaktiga tillfället i akt och erbjöd sig att stilla sin brors hunger, om denne ville avstå från sin förstfödslorätt. "'Jag håller på att dö", ropade den oförvägne, själveftergivne jägaren, "vad har jag för glädje av förstfödslorätten?'" Han avstod ifrån sin förstfödslorätt för en tallrik linssoppa samt bekräftade handlingen med en ed. Om en kort stund kunde han ha fått mat i sin fars tält, men för att tillfredsställa ögonblickets begär, bytte han vårdslöst bort det härliga arvet, som Gud Själv hade lovat åt hans fäder. Hela hans intresse gällde blott nuet. Han var villig, att offra det himmelska för det jordiska, att byta ut en framtida rikedom mot en flyktig njutning.