Vidare skulle den förstfödde, både ibland människor och djur, tillhöra Herren, men kunde friköpas med en lösen, som ett erkännande av, att när de förstfödda i Egypten omkom, hade Israels förstfödda, som nådigt bevarades, varit rättmätigt utsatta för samma straff, hade det ej varit för försoningsoffret. "Allt förstfött tillhör mig", förklarade Herren. "Den gången då jag dräpte alla förstfödda i Egypten helgade jag åt mig allt förstfött bland israeliterna, bland både människor och boskap; det tillhör mig." – Fjärde Moseboken 3:13. När tabernakeltjänsten inrättades, valde Herren för Sin räkning Levis stam, att tjäna i helgedomen, i stället för de förstfödda ibland folket. "De har avskilts åt mig från de andra israeliterna", sade Han. "I stället för det som först kommer ur moderlivet, allt förstfött bland israeliterna, har jag skilt ut dem åt mig.'" – Fjärde Moseboken 8:16. Men allt folket måste fortfarande betala en lösepenning för den förstfödde sonen, som ett erkännande av Guds nåd. – Fjärde Moseboken 18:15-16.