Saul öppnade sitt hjärta för avundsjukan, varigenom hans själ blev fördärvad. Oaktat profeten Samuel sökt så många gånger, att undervisa honom om att Gud skulle utföra, vad helst Han önskade, och att ingen kunde hindra Honom, visade likväl kungen, att han inte ägde någon rätt kunskap om Guds planer eller makt. Israels monark motsatte sig den Allsmäktiges vilja. Saul hade inte lärt sig, medan han styrde Israels rike, att han borde behärska sin egen anda. Han lät känslorna styra sitt omdöme, till dess häftiga lidelser fick makt med honom. Han fick raserianfall, under vilka han önskade att döda vem helst, som satte sig emot honom. Sedan hans raseri lagt sig, sjönk han ned i ett tillstånd av förtvivlan och självförakt samt plågades av samvetskval.