Det finnes än vidare en klass människor, som äro rädda och fruktande. Satan frestar dessa att synda, och då de syndat, framhåller han för dem, att syndens lön är ej döden, utan ett liv i förfärliga plågor, som skola räcka evigheterna igenom. Genom att sålunda förstora helvetets plågor för dessa svaga själar, tager han sinnet i besittning, och följden blir, att de förlora förståndet. Nu fröjdas satan och hans änglar, medan fritänkaren och gudsförnekaren förena sig med dem i att håna kristendomen. De påstå, att detta onda är en naturlig följd av tron på bibeln och på dess upphovsman, då det i stället är resultatet aven allmänt utbredd villolära.