Denna skara hade minskats i antal. Några hade blivit frånskilda och lämnade vid vägen. De likgiltiga och sorglösa, vilka icke slöto sig till dem, som satte nog värde på seger och frälsning för att bedja allvarligt och ihärdigt därom, uppnådde den ej, utan efterlämnades i mörker, medan deras platser genast fylldes av andra, som antogo sanningen och trädde in i leden. Onda änglar trängdes fortfarande omkring dessa, men kunde ej få makt över dem.