Den Heliga Skrift, sade Zwingli, kommer från Gud, icke från människor. Den Gud, som upplyser dig, skall göra det tydligt för dig att dess ord komma från Gud. Guds ord . . . . kan icke slå fel. Det är klart, det förklarar sig sjelft, det uppenbarar sig sjelft det upplyser själen med all frälsning och nåd, töstar den i Gud, förödmjukar den, så att den till och med förlorar sig sjelf och omfattar Gud. Zwingli kände sjelf till den sanning, som ligger i dessa ord, Han skref senare, i det han talade om sin erfarenhet på denna tid: Då jag begynte att egna mig helt och hållet åt den Heliga Skrift, brukade filosofien och teologien (den skolastiska) beständigt framställa motstridande tankar för mig, Slutligen kom jag derhän, att jag tänkte: 'Du måste låta allt detta vara samt lära hvad Gud menar helt och hållet från hans eget uppenbara ord,' Då begynte jag att bedja Gud om ljus, och jag kunde sedan mycket lättare förstå Skriften.