När vi siktar in oss på en låg standard, uppnår vi endast en låg standard. Vi anbefaller varje studerande böckernas Bok som det högsta studium för det mänskliga förståndet, som nödvändig utbildning för detta liv. Dock tänker jag mig inte någon nedjustering av undervisningsstandarden i det rent akademiska. Det ljus, som dessa ämnen fått, är klart, och får på inget vis ignoreras. Men om Guds Ord, som ger ljus, och förstås av enkla människor, hade hälsats välkommet som sinnets och själstemplets rådgivare, vägledare och instruktör, skulle personen ha levat av varje ord, som kommer ur Guds mun. Då hade det inte förelegat något behov av tillrättavisning på grund av de studerandes avfall, sedan Guds välsignelse hade kommit i så rikt mått igenom det gudomliga, klara ljuset till dem. Ljuset var ägnat, att tända Himmelens heliga eld på deras altaren. Många har låtit nöjen ta överhanden. Så förhöll det sig ej med (377) Daniel, då han erhöll den utbildning, som uppenbarade den himmelska visdomens herravälde över all visdom och de högsta skolors kunskap i Babylons stolta salar. Gud öppnar människors förståelse på ett märkbart sätt, om Hans Ord släpps in i den studerandes praktiska liv, och Bibeln erkänns som den dyrbara och förunderliga bok den är. Inget får komma mellan denna bok och den studerande, som om detta vore viktigare; ty den förmedlar den visdom, som krävs i vardagen, för att göra människor kloka för tid och evighet. Gud uppenbaras i naturen; Gud uppenbaras i Hans Ord. Bibeln är den mest fantastiska av alla berättelser, för den är Guds produkt, den kommer inte från begränsade människors tankar. Den för oss tillbaka genom århundradena till alltings begynnelse, där tiders och sceners historia visas, som eljest aldrig skulle vara känd. Den uppenbarar Guds ära, med Hans förutseende arbete för en fallen världs frälsning. Om den tas emot, visar den evangeliets mäktiga kraft på ett enkelt språk. Om denna kraft skulle tas emot, skulle den bryta de länkar, som håller människor bundna till Satans triumfvagn.