Jesu liv vittnade om, att Han förväntade Sig mycket, och därför försökte Han också mycket. Från barndomen var Han det sanna ljuset, som strålade mitt i världens moraliska mörker. Han uppenbarade Sig Själv som sanningen, och som människornas Vägledare. Hans uppfattning om sanningen, Hans kraft till, att stå emot frestelse, stod i förhållande till Hans lydnad mot det ord Han Själv hade ingett heliga män att skriva. Gemenskapen med Gud, själens fullständiga överlåtelse till Honom, vid uppfyllandet av Hans Ord, oavsett falsk utbildning och samtidens seder och bruk, utmärkte Jesu liv. |