Detta var en fruktansvärt ångestfylld stund för de heliga. Dag och natt ropade de till Gud efter befrielse. Att döma av de yttre omständigheterna fanns det ingen möjlighet för dem att komma undan, och de ogudaktiga hade redan börjat triumfera och ropa: ”Hur kommer det sig att inte er Gud befriar er ur våra händer? Varför far ni inte upp till himlen och räddar era liv?” Men de heliga brydde sig inte om vad dessa sade. {Vittnesbörd 135}