Tiden kom då en förändring skedde i de två männens tillstånd. Den stackars mannen hade lidit dag för dag, men han hade tålmodigt och tyst uthärdat. Med tiden dog han och begravdes. Det fanns ingen att sörja över honom; men genom sitt tålamod i lidandet hade han vittnat för Kristus, han hade uthärdat sin tros prövning, och vid sin död framställs han som att han bärs av änglarna till Abrahams sköte.