Den unge mannen svarade, utan att tveka: ”’Allt detta har jag hållit. Vad är det mer som fattas?’” Hans uppfattning om lagen gällde det yttre och var ytlig. Bedömd efter mänsklig standard hade han bevarat en fläckfri karaktär. I hög grad hade hans yttre liv varit fritt från skuld; han trodde verkligen att hans lydnad hade varit felfri. Ändå hade han en hemlig rädsla för att allt inte stod rätt till mellan hans själ och Gud. Detta väckte frågan ”Vad är det mer som fattas?’”