Paulus visste mycket väl hur hans förkunnelse skulle komma att betraktas av både Korints judar och greker. "Vi åter predika en korsfäst Kristus", medgav han, "en som för judarna är en stötesten och för hedningarna en dårskap." – 1 Kor. 1:23. Bland hans judiska lyssnare fanns många som skulle bli upprörda över det budskap som han skulle komma att förkunna. Grekerna skulle komma att betrakta hans ord som förnuftsvidrig enfald. Han skulle bli betraktad som sinnesrubbad, om han skulle försöka att visa hur korset kunde ha något samband med mänsklighetens upphöjande eller mänsklighetens frälsning.