Lagens lärare och uttolkare undervisade alltid folk offentligt vid särskilda tillfällen. Det var vid dessa tillfällen, som Jesus gav tydliga bevis på överlägsen visdom, skarpsinne och moget omdöme. Folket blev desto mera överraskade, eftersom Kristi föräldrar var fattiga, och Han inte åtnjutit en utbildnings fördelar. Frågan vandrade från mun till mun: Varifrån har denne unge man hämtat sådan visdom, vilken vi aldrig tidigare har hört? Då Kristi föräldrar letade efter Honom, såg de stora skaror flockas omkring templet, och då de gick in i det, fångade deras Sons välkända röst deras uppmärksamhet. De kunde inte se Honom för trängselns skull; men de visste, att de inte hade gått fel, ty ingen röst var som Hans, markerad av en så högtidlig melodi. Föräldrarna betraktade förbluffat scenen. Deras Son, mitt ibland garvade och lärda religionsdoktorer och skriftkloka, bevisade Sin överlägsna kunskap genom Sina direkta frågor och svar. Hans föräldrar gladdes åt, att se Honom ärad på detta sätt. Men modern kunde inte glömma den sorg och de bekymmer, som hon hade känt, eftersom Han blivit kvar i Jerusalem, och hon frågade honom på ett tillrättavisande sätt, varför Han hade behandlat dem så, och gav Honom skulden för sin fruktan och sorg.