Nikodemus försökte att framträda, som om det var en stor nedlåtenhet från hans sida som rådsherre bland judarna att utan inbjudning besöka en främling på denna olägliga tid om natten. Han började sitt tilltal på ett försonligt sätt: ”’Rabbi, vi vet att det är från Gud du har kommit som lärare, ty ingen kan göra sådana tecken som du gör, om inte Gud är med honom.’” (Johannesevangeliet 3:2) Men i stället för att svara på hans hövliga hälsning, kastar Jesus en lugn och rannsakande blick på honom, som om han läste hans innersta hjärtas tanker, och därpå uppenbarar han med mild och allvarlig stämma Nikodemus’ sanna tillstånd: ”’Amen, amen säger jag dig: Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike.’” (Johannesevangeliet 3:3)