Som en vis byggmästare försökte Jeremia då han just började sitt livsverk att uppmuntra Juda män att genom djup ånger lägga en djup och bred grund för sitt andliga liv. Länge hade de byggt med material som aposteln Paulus liknade vid trä, hö och strå, och som Jeremia själv kallade skräp. ”Förkastat silver kallar man dem”, förklarade han om det obotfärdiga folket, ”ty HERREN har förkastat dem.” Jer. 6:30 Nu uppmanades de enträget att bygga vist och för evigheten genom att lägga bort avfallets och otrons skräp och att som grund använda material av rent guld, renat silver och värdefulla stenar - tro, lydnad och goda gärningar - som det enda som en helig Gud kan godta.