Lärjungarna undrade över, vem denne främling kunde vara och hur Han kunde genomskåda deras själars innersta djup och tala med ett sådant allvar, med en sådan ömhet och sympati och därtill så hoppfullt. För första gången, sedan Jesus förråddes, började hoppet att gry för dem. Ofta såg de allvarligt på sitt sällskap och tänkte, att Han valde just de ord, som Jesus skulle ha valt. Deras hjärtan fylldes med häpen undran och började, att klappa i glad förväntan.