Då Jesus kommit upp ur vattnet, knäböjde Han på flodstranden. Ett nytt och viktigt skede i Hans liv låg framför Honom. Nu började i vidsträcktaste betydelse Hans livs stora strid. Ehuru Han var fridens furste, måste Hans framträdande bli som blottandet av ett svärd. Det rike Han kom, för att upprätta, var raka motsatsen till, vad judarna åstundade. Han, som var grunden till den israelitiska hushållningen med dess gudstjänstordning, skulle nu komma att betraktas som dess fiende och förstörare. Han, som förkunnat Sin lag från Sinai, skulle nu dömas som dess överträdare. Han, som kommit för att bryta Satans makt, skulle bli utpekad som Beelsebul. Ingen på jorden hade förstått Honom, och under Sin verksamhet måste Han alltjämt gå ensam. Under hela Hans liv förstod inte ens Hans mor eller bröder Hans uppdrag. Inte ens Hans lärjungar förstod Honom. Han hade tronat i ett evigt ljus såsom ett med Gud, men Hans liv på jorden var ett liv i ensamhet.