Han har insett och erkänt sanningens teori, men den särskilda helgelsen genom sanningen har han inte blivit bekant med. Jaget har visat sig. I fall det sades något under mötet, som inte passade ihop med hans standard, gick han till rätta, inte i kärlek och ödmjukhet, utan med hårda och stränga ord. Detta starka språk är inte passande för någon kristen att använda, i synnerhet för honom, som själv behöver en mycket solidare erfarenhet, och som har riktigt många fel att rätta till. – Manuskript 2, 1869.