Ingen behöver vara rädd att jag ska göra klädreformen till ett av mina viktigaste teman när vi reser från plats till plats. De som har hört mig tala om detta ämne måste handla efter det ljus som redan har getts. Jag har gjort min plikt. Jag har framfört mitt vittnesbörd, och de som har hört mig och läst det jag skrivit måste nu ta ansvar för att ta emot ljuset eller förkasta det ljus som getts. Om de väljer att ta risken att vara glömska hörare i stället för verkets görare, gör de det på egen risk och kommer att få stå till svars inför Gud för den väg de väljer. Jag är oskyldig. Jag kommer inte att övertala någon och inte fördöma någon. Det är inte den uppgift jag fått. Gud känner sina ödmjuka, villiga och lydiga barn och han kommer att belöna dem efter hur troget de genomfört hans vilja. För många är klädreformen för enkel och anspråkslös att ta till sig. (524) De kan inte lyfta korset. Gud arbetar med enkla medel för att separera och särskilja sina barn från världen. Men somliga har övergett verkets och Guds vägs enkelhet, så att de befinner sig över verket, inte i det.