Det finns några i er omgivning som har fått religiös undervisning, och en del som har skämts bort, favoriserats, smickrats och prisats tills de bokstavligt talat har fått det verkliga livet fördärvat. Jag talar om sådana personer som jag känner. Deras karaktärer är så förvända genom eftergifter, smicker och maklighet, att de är oanvändbara för detta livet. Och om de är odugliga för detta livet, vad kan vi då hoppas på för ett liv där allt är renhet, helighet, och där alla har harmoniska karaktärer? Jag har bett för dessa personer. Jag har personligen talat till dem. Jag kunde se det inflytande som de skulle utöva på andras sinnen genom att leda dem till fåfänglighet, kärlek till kläder och vårdslöshet när det gäller deras egna eviga intressen. Det enda hoppet för dessa människor är att de ger akt på sina vägar, ödmjukar sina stolta, fåfänga hjärtan inför Gud, och bekänner sina synder och blir verkligt omvända.